Cochleaimplantat (CI) Àr ett elektroniskt hjÀlpmedel som hjÀlper barn som föds döva eller med grav hörselnedsÀttning till förmÄga att höra och dÀrmed uppfatta talat sprÄk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och begrÀnsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrÄn ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie Àr en tvÄ-Ärs uppföljningsstudie dÀr syftet var att studera utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes Àven icke-sprÄklig receptiv prosodisk förmÄga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 Är. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, dÀr sex av dessa barn var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett hörselhjÀlpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsÀttning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat sprÄk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne Àven om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lÀgre resultat Àn de normalhörande barnen pÄ test avseende prosodisk produktion pÄ ord-, fras- och diskursnivÄ samt pÄ test som undersöker fonologiskt arbetsminne. GÀllande receptiv prosodisk förmÄga förekom inga signifikanta skillnader.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

[Ingen sammanfattning].

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury.The aim of the present study was to assess prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the prosodic assessment procedure that was used.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

The use of computer games has grown exponentially in the past few years and StarCraft II is one of the most popular e-sports today, played by millions of people worldwide. This study investigates the game?s effect on skills, as perceived by the players of StarCraft II.The study was conducted by using an empirical survey and interviews. The skills being investigated were both physical and mental in their nature. The conclusion was that the majority of players perceived that their skills regarding reaction speed, multitasking, APM, analysis and strategy were increased the most, while there was a smaller change in social skills and language skills.

Prosodi varierar mellan olika sprÄk och innefattar det talade sprÄkets rytm, melodi och dynamik. FlersprÄkighet blir allt vanligare i det svenska samhÀllet, vilket gör det viktigt att studera flersprÄkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP Àr ett icke-sprÄkligt prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmÄga av intonation och rytm. Testet har hittills testats pÄ en grupp ensprÄkiga svensktalande barn med typisk sprÄkutveckling.Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flersprÄkiga barn, med hjÀlp av ITAP, samt att jÀmföra resultaten med en ensprÄkig svensktalande grupp.I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som sprÄk, samt fem barn med svenska och arabiska som sprÄk.

Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of prosodic variables on repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.

Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrÄdets storlek och förmÄgan till nonordsrepetition pÄvisar samband med nyordsinlÀrning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlÀrning Àr emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 Är med typisk sprÄkutveckling presterar pÄ nyordsinlÀrning i relation till ordförrÄd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har pÄ förmÄgan till nyordsinlÀrning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat pÄ nyorden, ordförrÄdstestningen och nonordsrepetitionen utrÀknades. NyordsinlÀrningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremÄl.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.